Sök
Redaktör
Administratör

Sociologisk Forskning, CFP: Det svenska politiska landskapet inför valet 2018


Gästredaktörer: Gabriella Elgenius, Kerstin Jacobsson & Magnus Wennerhag

Hur bidrar den politiska sociologin till att förstå vår samtid? Temanummer av Sociologisk Forskning om det svenska politiska landskapet inför riksdagsvalet 2018.

Till detta temanummer efterlyser vi aktuella och forskningsgrundade artiklar som utifrån politisk-sociologiska perspektiv på olika sätt ökar vår förståelse av den svenska politikens former, sociala förutsättningar och konsekvenser.

Den svenska politiken har under senare årtionden genomgått stora förändringar som berör politisk styrning och legitimitet, partipolitik och politiskt deltagande, intresseformering och opinionsbildning, solidaritetsmönster och relationer mellan individ, stat och samhälle.

Antalet riksdagspartier har utökats från fem till åtta och den traditionella höger–vänsterdimensionen i partipolitiken, med konflikter kring fördelningspolitik, marknadens roll och statens omfattning, har utmanats av 'nya' frågor om jämställdhet, miljö och migration. Den traditionella klassröstningen har minskat i betydelse och utmanas av andra konfliktlinjer som de mellan land–stad och minoritets–majoritetssamhälle. Samtidigt har den politiska representationen demokratiserats och kvinnor, yngre och medborgare med olika etnisk bakgrund finns i högre grad representerade i de politiska församlingarna.

Även andra system för intresserepresentation, politisk legitimitet och deltagande har förändrats. Den tidigare korporativistiska modellen, med ett fåtal medlemsmässigt starka parter som löste konflikter i förhandlingar, har utmanats av nya aktörer. I dag ser vi att företag och andra intressegrupper, politiker och civilsamhällesaktörer söker andra vägar för att uppnå förändring, t.ex. genom lobbying, tankesmedjor och så kallade policy-professionella. Samtidigt som de politiska partierna har förlorat medlemmar och professionaliserats utmanas de av andra former av politiskt engagemang t.ex. genom sociala rörelser, individuellt deltagande i demonstrationer och klick-aktivism i sociala medier. Arbetarrörelsens dagspress har i princip gått i graven samtidigt som den kvarvarande borgerliga dagspressen alltmer kommit att utmanas av nya nätbaserade medier. Den politiska opinionsbildningens förutsättningar har således förändrats i grunden.

Till detta kommer fundamentala institutionella förändringar som förändrat politikens handlingsutrymme såväl som innehåll under de senaste trettio åren. Sedan inträdet i EG (sedermera EU) 1995 är Sverige del av en övernationell politisk struktur som såväl begränsar den nationella politiken som möjliggör påverkan av förhållanden utanför landets gränser. Genom nya offentliga system byggda på marknadsmekanismer, ökat privat ägande och styrmodeller hämtade från den privata sektorn har både styrmöjligheter förändrats och nya intressekoalitioner växt fram. Den svenska välfärdsstaten har gradvis transformerats med nya solidaritetsmönster och konfliktlinjer som följd.

Samtidigt finns en självförståelse av att Sverige (och ibland Norden) fortfarande avviker från andra delar av Europa och världen genom en särpräglad politisk och social modell med grundstenar som jämställdhet och jämlikhet. Denna självbild till trots framstår dagens Sverige alltmer som del av en trend med ökad polarisering och ökat väljarstöd för nationalism i partipolitiken och ökad legitimitet för immigrationskritiska diskurser.

Vad kan den politiska sociologin bidra med för att förstå denna vår politiska samtid? Vad som är uttryck för kontinuitet respektive förändring inom svensk politik är i slutänden en empirisk fråga. Vi välkomnar artiklar baserade i egen forskning som på olika sätt belyser och teoretiserar den svenska statens och politikens omvandling eller kontinuitet. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. Avsikten är att publicera ett nummer av Sociologisk Forskning under valåret 2018 som ger värdefulla politisksociologiska perspektiv på dagens svenska politiska landskap. Till detta temanummer efterlyser vi också recensioner av böcker som bidrar till förståelse av vår politiska samtid.

Bidrag kan skrivas på både svenska och engelska. Artiklar kan variera mellan 4000–10000 ord och bokrecensioner 700–1500 ord. I övrigt se tidskriftens författaranvisningar. Deadline för artiklar är 15 december. Alla artiklar genomgår Peer Review-granskning.

Har ni frågor kontakta gärna någon av redaktörerna för detta specialnummer:

Gabriella Elgenius (gabriella.elgenius@gu.se)
Kerstin Jacobsson (kerstin.jacobsson@gu.se)
Magnus Wennerhag (magnus.wennerhag@sh.se)

Deadline för manus 15 december 2017

Skapad av Snorri Karlsson 2017/06/11
Uppdaterad av Snorri Karlsson 2017/06/11